Förstår att det är många som har undrat hur det har gått och vad som hände när vattnet hade gått. Svaret är tyvärr att ingenting hände, det kom inte den minsta värk på 3 timmar så jag fick till slut ringa o väcka en veterinär, som ställde upp trots att de inte har jouröppet och mötte mig på kliniken kl 5 inatt.

Vi röntgade Tindra och såg att det var en valp som låg redo att komma ut vid bäckenet. Det såg i övrigt ut som ca 4-5 valpar på bilden. Så de gav henne kalk för att sätta igång värkarna och konstaterade att hon var trång och att det troligen inte skulle gå. Otroligt nog så fick hon igång ganska kraftiga värkar och fick ut huvudet på den stora valpen som låg redo, och han levde!!  För ja, det var en hane (omärk hane/vit hane).
Tindra blev jätterädd och vilel inte kännas vid honom alls så jag fick ta hand om honom och torka honom och hålla honom varm.

Vi gav mer kalk och ut kom..ett ben och en svans =/ Inte lovande, utan sin fosterblåsa dessutom. Och mitt i allt det tog hennes värkar slut. Det var omöjligt att dra ut den. Hemskt torrt blev det. Till slut fick hon några kraftiga värkar till så halva valpen kom ut och gick att dra ut resten. Den var livlös. Hade MASSOR med vätska i lungorna vilket inte är så konstigt.
Det var en stor hane och medan Tindra vilade så försökte de snälla djursjukvårdarna att återuppliva den i 30 minuter innan de till slut gav upp.

Mer kalk-medicin och nästa valp kom ut väldigt lätt medan Tindra satt i ett hörn och krystade, det var en liten tik (omärkt tik/vit tik). Och nu började Tindra acceptera att valparna låg hos henne och försökte dia. Lilla tiken var väldigt arg-pipig och skulle bara ha mat, och hittade snabbt en plats.

Mer medicin och så trillade nästa valp ut jättelätt medan de andra två låg och diade. Det var en hane till (lila hane).

Sen gick det trögt, hon fick dropp med kalket utspätt i, hade lite svaga värkar men det låg ingen valp i utdrivningsläge. Fick en spruta kalk under huden men ingen förbättring. Röntgade och såg att det var två valpar kvar. Alltså 6 valpar sammanlagt inräknat den som dog.

Tre timmar efter att lila hanen föddes så tog de in Tindra på operation för kejsarsnitt.

En stund senare fick jag beskedet att de hade plockat ut två tikar i snittet och de mådde bra! Svart nos hade de båda =)

De kunde rädda livmodern på Tindra men den var helt sabbad efter den värkframkallande medicinen så några fler kullar blir det inte! Skulle ändå inte våga chansa nrä hon inte fick några egna värkar, stackars hund!

Hon var väldigt medtagen efter snittet och blev väldigt orolig när hon vaknade och hörde sina valpar, vi la dem hos henne och då blev hon lugn, hon hade accepterat dem helt och började tvätta dem.

Vid 13:30 var vi äntligen hemma med den nya lilla familjen. Nu blir det att sova iskift den första veckan för att vara på säkra sidan. För at tse til latt Tindra inte lägger sig på dem nu efter narkosen så hon är lite vinglig.
Hon är väldigt duktig och tar mycket bra hand om dem nu.

Jag var tvungen att sova en stund innan jag orkade sätta mig här och skriva om allt. Har även haft telefonen avstängd idag för att inte störa Tindra i värkarna, var flera som ringt och skrivit och frågat hur det gått, så jag ber om ursäkt att ni inte kunnat få tag på mig.

Valparna är stora och fina allihop, jag har märkt några av dem med nagellack och vikterna är följande:

Vit hane 336 g
Lila hane 316 g
Vit hona 310 g
Rosa hona 296 g
Röd hona 332 g

Bilder får ni vänta på tills imorrn tror jag, får se lite =)