Mardröm

Inatt kl 4 vaknade jag och trodde Lovis skull dö. Hon skrek så fruktansvärt högt, gång på gång skrek hon, slängde mig ur sängen och sprang mot trappan, samtidigt som Lovis kom upp för trappan. Satte mig ner o kramade henne och fattade ingenting, hon var helt skakis. Tobbe gick ner för att kolla vad som kunde ha hänt, men hittade ingenting som kunde ha skadat henne.
Katten blev väl rädd av att hon skrek och sprang upp samtidigt som henne (eller för att han var skrämd av samam sak som Lovis?). Tindra låg inne hos oss och sov och kutade lika snabbt som mig för att se vad som var fel.

Lovis lugnade sig ganska snabbt och var inte skadad nånstans. Jag har ingen aning om vad som hände henne eller vad hon såg inatt. Det tog ett tag för Tindra att varva ner efter det och jag kunde inte heller somna utan var tvungen att titta på Lovis hela tiden..

Kan nog ärligt säga att det var bland det värsta jag varit med om. Minns inte senast jag var så rädd, fy.

Katten utsatte mig också för en skräckupplevelse igårkväll. Han får inte gå ut eftersom han inte är kastrerad än och Tobbe hade öppnat fönstret i datorrummet och satt dit ett myggnätr han hittade som inte riktigt passade, men han slog i ett par små spikar för att hålal det på plats. Lät jättebra tyckte jag. Tyckte katten också för visade sig att det var ingen konst för honom att ta sig förbi myggnätet. Utanför det fönstret är taket över terassen, ca 2,5 m över marken på det lägsta stället. Där hoppade han ut (vilket han lyckats med förut när vi haft fönsret öppet pyttelite, därför satte vi myggnät. Då har han alltid majouat och velat in). Det tog en stund sen undrade jag var Janus tagit vägen...vi letade överallt och när vi inte hittade honom lyste vi ut på taken med en ficklampa "Mjaaaaouuu" sa det då...men inte speciellt nära...ropade några gånger och ingen katt. Då sprang jag ut och hittade honom jätteblöt på terassen!! Kattfan!! Han har troligen klättrat ner från taket via päronträdet och sen tyckte han väl att det var otäckt att var ute själv.... Inga mer öppna fönster iaf!


Ägaren till Sabina (Eira) ringde mig förra veckan. Hon undrade om Tindra var rädd för åskan. Det närmligen så att Eira varit ganska påverkad under det jätteåskväder som var här i onsdags. Men varken Tindra eller Norton är rädda för åskan. Vet inte/tror inte att skotträdsla är ärftligt?
Synd iaf om Sabina ska vara skotträdd och rädd för åskan. Kan inte vara lätt att ha en sån hund. Men hoppas deras äldre hund lär henne att det inte är nåt farligt. I övrigt hade allt gått jättebra med henne så det var ju väldigt skönt att höra :)
Hon trodde tydligen att deras katter var Janus, och sprang glatt efter dem.,...väldigt missnöjda katter sprang in under bilen för att gömma sig från odjuret.

Kommentarer
Postat av: jennifer wilhelmsson

hej marina.

tyckte det var dags att berätta lite igen. nu tycker jag att vi ska sakta ner farten lite, nu växer Anja som ett skott. det var ju bara två veckor sen, som vi hämtade henne. men det känns som flera år sen. för tiden går så fort. idag gnällde hon väldigt mycket, eftersom att hon ville ut, då släppte vi ut henne ch heidi. sen åkte jag till skolan, efter skolan åkte jag till stan och kom inte hem förrän 20 i 6, så jag har ingen aning om vad som har hänt idag. men som tur är så är inte Anja rädd för åskan!

2009-05-27 @ 19:15:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0